onsdag 9 april 2008

Matchanalys Campions League: Liverpool - Arsenal

En fantastisk kväll och en match som hade det mesta. Kvartsfinalen mellan de engelska storlagen var en batalj, en balettdans och en vågskål på samma gång.

Det är så underbart att se när de små pojkarna i Arsenal trillar boll. Hypiää med sin backlinje ser fastvuxna ut när de sätter fart. Målet som ger 1 - 0 är en följd av ett extremt boll och tempoövertag. Efter 20 minuter hade det kunnat vara en betydligt större ledning till bortalaget.
Bolltrillandet håller i ungefär tjugo minuter innan den stora röda maskinen får fart och lyckas stänga passningsvägar och lyfta bort de något för lättviktiga Arsenalspelarna.
Minns: Fabregas är inte ens i närheten av att ta bollen från Babel på sista målet. Kallduschen kommer inte långt därefter när Hypiää skjuter in en hörna med huvudet och det är kvitterat. Liverpool är därefter bättre, större och starkare halvleken ut.

Andra halvlek väntade vi oss en fortsatt frenesi och vilja att vinna - men allt var som bortblåst. Spelare i båda lagen stod still, passade fel och såg allmänt ängsliga ut. Som om halvtidsinstruktionerna varit att spela på resultat.
En makalös (om än osynlig) Fernando Torres ändrade på det. Han behöver en chans, en snabb vändning och pet i sidled sen sitter den i krysset hur enkelt som helst.
Och för att prata makalös så missar vi inte Theo Walcotts prestation på kvitteringen. Med bollen från eget straffområde springer han igenom hela motståndarlaget och ger bollen till Adebayor som bara har att placera in den. Löpningen som Walcott gör är i klass med Maradonas något mer välkända mål. Arsenal i semifinal igen.
Knappt hinner reprisbilderna rulla klart innan den för kvällen utmärkte Fröjdfeldt har blåst straff till Liverpool efter klumpigt, klantigt, onödigt försvarsspel av Touré. Och Gerrard missar inte från elva meter.

Ryan Babel gör ett bra inhopp som orsakar både en straff och gör avslutande 4-2 till Liverpool.

En mycket underhållande fotbollsmatch måste jag säga även om det hade kunnat sluta lyckligare för ett gunnersfan.

***

Och tråk-Chelsea vinner. 1-0 i tredje minuten. Det räcker så. Oväntat att det inte var Drogba.

Inga kommentarer: